Direktlänk till inlägg 13 september 2008

Den första kalla...

Av Christian - 13 september 2008 09:29

...höstnatten passerade precis.

En ganska märklig känsla att för första gången den här säsongen behöva släpa sig upp ur sängen, stänga sovrumsfönstret och hämta en extra filt.


Jag tycker om hösten;

En respit från sommarvärmen jag visserligen *också* tycker om, men inte riktigt klarar av. 


En idé om att det är slut på den enkla och roliga, och dags att ta tag i sig själv om man ska kunna överleva vintern. Nu behöver jag ju varken ut och jaga mammut eller samla in det sista av skörden, men jag tror att det är någon form av genetiska minnen som sparkas igång när temperaturen sjunker.


... och sen kommer den.

En känsla av... inte sorg, inte depression.


Melankoli.


En känsla och en tid av fördragna gardiner, av morgonpromenader med stigarna täckta  av löv i färger så intensiva att det nästan inte borde vara möjligt, följt av kannor med rykande thé och filtar av såväl ylle som nedstämdhet.


En känsla av ensamhet både vald och påtvingad; bitterljuv.


En känsla av... inte sorg, inte depression.


Melankoli.



Det är den jag är, och Ganesh vare nådig så överlever jag detta året också.


.

.

Lord: it is time. The huge summer has gone by.
Now overlap the sundials with your shadows,
and on the meadows let the wind go free.

Command the fruits to swell on tree and vine;
grant them a few more warm transparent days,
urge them on to fulfillment then, and press
the final sweetness into the heavy wine.

Whoever has no house now, will never have one.
Whoever is alone will stay alone,
Will sit, read, write long letters through the evening,
and wander on the boulevards, up and down,
restlessly, while the dry leaves are blowing.


(Rainer Maria Rilke, trans. Stephen Mitchell)

 
 
Ingen bild

Marie

17 september 2008 12:13

Du skriver så... bäst!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Christian - 4 september 2013 15:30

As I said in my earlier notes, it has as of today been twenty years since the death of my uncle. Twenty long years of paranoia, fear and though suppressed by endless effort… a certain apprehension.   I know in my bones that but for a mir...

Av Christian - 18 april 2013 11:16

    My days I spend in loneliness mind-numbing Into this unlife forced by bitter fate Each day´s the same as all the ones before it No fear, no faith nor love or even hate   Prime solace found in grapes so sweet, fermented Kind Bacchu...

Av Christian - 18 december 2012 13:37

(Som alltid: copyright C. Landgren 2012 -> )   I woke one Christmas morningand the snow fell mixed with soot,I went outside to try to seewhatever was afootWith my eyes up to the skyI saw the strangest sight;wreathéd in a cloud of steamwas S:t ...

***

Av Christian - 30 oktober 2012 17:33

Queer- och Critical TheoryJa, mina vänner, som  ni ser håller jag mig inom samma sfär som som i diskussionen runt Asplund och hans strävan att finna betydelsen bakom fenomenen. Här tänker jag dock inte försök ta reda på vad queerteorin betyder, utan ...

Av Christian - 27 september 2012 18:18

I was in a spot of trouble back in 1886flat out broke in ragged clothes and shoes that´d sprung a-leakhaving run afoul of villains full of truly wicked tricksand my days lately turned into an endless hide-and-seek By the Queen condemned "a he...

Ovido - Quiz & Flashcards